Glömskans spår – en bok av demensanhörig Mari Larsson
Marie Larsson kontaktade oss för att dela sin berättelse om att vara demensanhörig.
Här nedan kan du läsa om hennes upplevelser. Marie har också skrivit en bok till stöd för andra i samma situation.
Min tid som demensanhörig
Att gå från att ha varit ”pappas flicka” till att han inte längre kände igen mig var smärtsam process
och en stor sorg. När jag var tonåring var han ofta överbeskyddande, vilket inte var lätt för en
tonåring i sin frigörelseprocess. Men som vuxen med egen familj har jag förstått hur mycket han
älskade mig.
Det började med många konflikter om småsaker, som jag senare förstod var början av
hans demenssjukdom. Min mamma skyddande honom och berättade aldrig hur jobbigt det måste ha
varit hemma hos dem då. Det upptäckte vi först när min mamma fick en stor stroke som slutade med
att hon fick problem med talet (afasi) och blev förlamad på höger sida och rullstolsburen resten av
livet.
Demenssjuksköterskan i pappas kommun gjorde då en demenstest, MMT, och upptäckte att
han var långt gående demenssjuk. Han fick diagnosen pannlobsdemens. En lång och jobbig tid
började då med två sjuka föräldrar. Efter två år och mycket oro lyckades jag till
slut få in honom på ett särskilt boende. Jag fick mycket bra hjälp av demenssjuksköterskan i hans
kommun även då. Det jag tyckte var jobbigast var att han fick byta boende några gånger på grund av
att han hade hallucinationer och var dessutom ofta aggressiv. Han passade inte in någonstans
upplevde jag det som. Men på sista boende var det bara demenssjuka och där fick han det bra. Och
jag som anhörig fick det stöd som jag hela tiden velat haft.
I min bok ”Glömskans spår” har jag skrivit om hela min tid som demensanhörig. Läs mer om den på
min bokblogg www.vingpenna.blogspot.se. Med den vill jag stötta andra i liknande situation. Du är
inte ensam i din situation, tillsammans kan vi stötta och hjälpa varandra! För att köpa boken
kontaktar du mig på min e-post: mari.larsson9@gmail.com. Priset är 150 kr, portokostnad tillkommer.
Mari Larsson”
