Vardagsjuridik
Det finns flera sätt att få stöd på om eller när det behövs, oavsett om det är av en anhörig eller utomstående person. Här har vi samlat lite olika begrep och länkar till dig som är intresserad av att få mer information.
Anhörigbehörighet
En nära anhörig kan hjälpa dej utan att ha fullmakt. Detta gäller om du är över 18 år och är för sjuk för att företräda dej själv. Då kan hen hjälpa dig betala räkningar, ansöka om bidrag, ansöka om stödinsatser till exempel hemtjänst, anmäla om behov av vård- och omsorgsboende. Det gäller ordinära rättshandlingar med anknytning till den dagliga livsföringen. Detta gäller från den 1 juli 2017 (17 kap föräldrabalken).
Framtidsfullmakt
Framtidsfullmakt, dvs att du själv när du är frisk kan bestämma vem/vilka som ska vara din/dina ställföreträdare när du själv är för sjuk.Det liknar ett testamente, för det ska vara skriftligt och bevittnas av 2 närvarande personer som inte är omnämnda i framtidsfullmakten.
- Exempel på framtidsfullmakt av demensförbundet
- Här kan du läsa mer om framtidsfullmakter hos Svenska bankföreningen.
Fullmakt
Någon förtroendefull person i den sjukes närhet kan när den sjuke får svårigheter att klara av sin ekonomi skaffa en fullmakt. Detta för att sköta till exempel pension och räkningar. Det är viktigt att göra detta i god tid.
Man hämtar ett formulär från den bank, som den sjuke brukar använda. Skaffa gärna ett så kallat ”och-eller-konto” som kan disponeras av båda.
Fullmakten gäller den tid man bestämmer och ska även skrivas under av den sjuke innan papperet lämnas tillbaka till respektive ställe.
En generalfullmakt ger partnern/vuxna barn rätt att sköta i princip allt åt full-maktsgivaren.
God man
När detta inte fungerar längre kan det bli aktuellt med godmanskap. Då behövs ett läkarintyg, där det framgår att den sjuke behöver en god man och vilka åtaganden den gode mannen ska ha. Det finns tre olika saker för gode mannen att göra, ofta blir det alla tre sakerna som blir aktuella för en god man till en person med demenssjukdom.
- Bevaka rätt (se till att den sjukes lagliga rättigheter och skyldigheter fullföljs)
- Förvalta egendom (sköta om ekonomin)
- Sörja för person (se till att huvudmannen (den sjuke) har det bra och att hans medel går till nytta, nöje och glädje)
Till god man utses ibland en anhörig och ibland en utomstående beroende på hur man vill ha det. Är anhöriga oense kan det vara bra med en utomstående. Tingsrätten ska godkänna den tilltänkte gode mannen. Överförmyndaren ska ha en skriftlig redovisning varje år av gode mannen. I vissa fall kan det bli aktuellt med en förvaltare.
Om du behöver stöd och hjälp kan du vända dig till överförmyndaren i din kommun.
- Mer finns att läsa i föräldrabalken i lagboken.
LSS -lagen (Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade)
LSS innefattar personer i nedanstående 3 olika personkretsar/grupper.
- Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
- Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
- Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande.
Lagens två begränsningar är att dagverksamhet erhålls inte i personkretsen och hjälp av personlig assistent måste ha påbörjats före 65 år för att gälla även efter 65 år som pensionär.
I de 10 LSS insatserna som finns ges här exempel som kan vara aktuella för personer med demenssjukdomar
1. Rådgivning och annat personligt stöd
Råd och stöd är en kvalificerad rådgivning som du kan få för att fatta viktiga beslut. Det kan vara en kurator, psykolog, arbetsterapeut etc.
2. Personlig assistent
Biträde av personlig assistans innebär att du som har en funktionsnedsättning kan få hjälp med grundläggande behov som personlig hygien, att klä av och på dig, att äta och att kommunicera med andra, av en eller flera assistenter.
3. Ledsagarservice
De som inte har en personlig assistent, kan ha rätt till ledsagare om man behöver det för att kunna vara ute, besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter och annat.
4. Kontaktperson
En kontaktperson är en medmänniska som kan hjälpa till med sociala kontakter och samtidigt vara en vän. Kontaktpersonens uppgift är att bryta isolering och ge råd i enklare vardagliga situationer.
5. Avlösarservice i hemmet
Avlösarservice innebär vanligen att avlösaren tillfälligt övertar omvårdnaden från anhöriga eller närstående hemma hos personen med funktionsnedsättning
6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet, dvs. korttidsboende.
Denna insats kan erbjuda personen med funktionsnedsättning dvs. i detta fall personer med demenssjukdomar, rekreation och miljöombyte, samt ge anhöriga och närstående avlösning i omvårdnadsarbetet.
9. Bostad med särskild service för vuxna. Det finns 3 varianter: gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad. För personer med demenssjukdomar ska det vara den första. Gruppbostad med fast bemanning dygnet runt.
10. Daglig verksamhet (gäller endast personkrets 1 och 2) Observera att personen som bor i gruppbostad har möjlighet att gå till daglig verksamhet på dagarna om de har behov av det och det ansöks då om till LSS-handläggaren separat. Ansökan om daglig verksamhet kan du göra fram tills du fyller 67 år.
I LSS lagen betalar personerna ingen omvårdnadsavgift.