av Therese | dec 28, 2018 | Dela din historia, Okategoriserad
Julen är här! Medan vissa kan vara glada över det feststämningen, kanske några av oss undrar hur man stödjer en älskling med demens. Festsäsongen kan vara en överväldigande period för både vårdgivare och demensdrabbad. Här följer fem saker som hjälper dig att stödja en älskad person med demens.
- Inkludera dem
Julen är en intensiv period, men vi bör försöka undvika att försumma vår älskade med demens. Försök att ta med dem i de enklare sysslorna, som att klä granen eller i matlagningen, t ex skölja potatisen. Kom ihåg att en personer med demens liksom alla andra vill känna sig inkluderade.
- Långsam och stabil
Sätt upp juldekorationerna gradvis över några dagar så att det inte kommer som en abrupt förändring för personen med demens. Ibland kan även små förändringar vara betydelsefulla för dem med demens. Enkla saker som gör den välbekanta hemmiljön mysig, kommer din älskade att uppskatta.
- Påminn om de gamla goda dagarna
Julen är en perfekt tid för att blicka tillbaka och samtala om gamla minnen. Ge dig tid att samtala med dina nära och kära. Är du osäker på hur du börjar ett samtal med en person som har demens? på mentex.se hittar du stöd till samtal, bland annat vår kortlek Berätta för mig-När du var barn och i vårt Decenniumpaket hittar du samtalsämnen från flera årtionden. Vem vet, du kanske får reda på något som du inte visste om din älskade.
- Dra inte på för stort
Även om det kan vara frestande att skruva upp julmusiken och fira är det viktigt att vara uppmärksam på personen med demens också. Personer med demens är mycket känsliga för ljud, och bullret som omger dem kan ge extremt obehag. Om du förväntar dig gäster i ditt hem, försök att begränsa dem till ett mindre antal. Det okända kan vara överväldigande för dem med demens. Helst bör det finnas ett lugnt och ledigt rum där de kan dra sig tillbaka och slappna av.
- Ta hand om dig själv
Du kan inte stödja en älskad om du inte kan stödja dig själv. Så, ta tillfället i akt att vila och ladda den här julen. Gå gärna med i en demensförening på din ort för att möta och samtala med personer som är i en liknande situation som du. Som vårdgivare är det viktigt att inte känna sig skyldig för att du vilar. Att vila är att förbereda sig för kommande dagar.
Artikeln är hämtad från SCI:s blogg. Läs den gärna i sin helhet på engelska här.
av Therese | dec 26, 2018 | Dela din historia, Okategoriserad
Rapsodisk julberättelse från ett gruppboende. Fint berättat hur en julafton kan gå till på ett boende för personer med alzheimer
Lyssna här på Sveriges radio p1
I berättelsens mitt finns 86-åriga Mariann, mor till Inger och svärmor till Martin. På 50-talet flyttade hon ned till Mellansverige från Västerbotten. Båda männen hon varit gift med är döda, hennes son har flyttat utomlands och väninnorna har dött.
Dessutom har alzheimer tömt henne på minnen och snart också på hela språket. ”Nu är det nu igen” spelades in julen 2005 på Gude gruppboende i Västerås. Mariann dog på försommaren 2008. Hon blev 87 år. Gruppboende Gude finns inte längre.
Dokumentären är gjord av Martin Hedén och Inger Orre 2006.
Producent Håkan Engström.
Mixning Fredrik Nilsson.
av Therese | dec 7, 2018 | Okategoriserad
Demens är ofta en missförstådd sjukdom. Ordet demens är ett samlingsbegrepp för ett flertal sjukdomar med huvudsakliga symptom som, minnesförlust, svårigheter med språk och problemlösning. Men inom detta finns olika former av demens, som var och en påverkar människor på olika sätt och av olika skäl.
Här ska vi titta på de vanligaste formerna av demens.
Alzheimers
Detta är den vanligaste och mest kända sjukdomsformen. Den ges till ungefär hälften av dem som diagnostiserats med demens. Alzheimers orsakas av en uppbyggnad av proteiner i hjärnan som leder till skador på hjärnceller, vilket orsakar problem som minnesförlust på grund av förlusten av kopplingar mellan nervcellerna. Symtom börjar generellt som korttidsminnesförlust, med detta fortskrider till långsiktig minnesförlust, kommunikationsproblem och beteende förändras under de senare skeden av sjukdomen.
Vaskulär demens (blodkärlsdemens)
Vaskulär demens är den näst vanligaste typen av demens som uppträder när blodtillförseln till hjärnan är skadad eller avskuren. Den mest troliga orsaken till detta är när en person haft en stroke eller av någon anledning haft dålig syresättning. Personer med vaskulär demens börjar utveckla symtom att glömma saker och får problem med balans och vandring. Minnet kan komma och gå.
Frontotemporallobsdemens (pannlobsdemens)
Frontotemporallobsdemens är en av de mer sällsynta typerna av demens som påverkar hjärnans främre del. Frontalloben (bakom pannan) är förknippad med planering, känslor, beteende och problemlösning, medan temporalloben (tinninglob) handlar om att känna igen ansikten, namn på objekt och ordens mening.
Personer som har diagnostiserats med frontotemporallobsdemens visa förändringar i sin personlighet. Detta inom flera områden som rörelse, tal, språk och beteende.
Lewy Body demens
Denna form av demens påverkar omkring 10-15 procent av dem med demens och orsakas av små proteinkällor (Lewy-kroppar) som uppträder i nervcellerna i hjärnan.
Symptom på Lewy Body demens kan variera mycket från dag till dag, men påverkar ofta minnet, fysisk förmåga, såsom svaghet och skakningar i armar och ben och hallucinationer. Lewy-Body är också kopplat till Parkinsons sjukdom. Personer med Parkinsons sjukdom har stor risk att utveckla denna typ av demens, men människor med Lewy Body demens behöver inte nödvändigtvis få symtom på Parkinsons.
Alkoholrelaterad demens
Den vanligaste typen av alkoholrelaterad demens är Korsakoff syndrom, som orsakas av brist på tiamin i kroppen (vitamin B1). Människor som dricker mycket kan inte ta upp vitaminen så bra. Symtom är i allmänhet kring minnet, vilket orsakar att människor har problem med att lära sig ny information eller komma ihåg händelser. Men när en person slutar att dricka är det stor chans att symptomen minskar eller försvinner.
Läs mer om de olika demenssjukdomarna på Svenskt Demenscentrum
av Therese | nov 30, 2018 | Okategoriserad
Demens- och äldrepsykiatrispecialiserad undersköterska i Skellefteå
Vi fick vara med och avsluta en intensiv vecka med studenterna på Demens- och äldrepsykiatrispecialiserad undersköterska i Skellefteå.
En härlig förmiddag där vi gympade och delade erfarenheter av aktivering i äldrevården.
Vill du också studera till Demens- och äldrepsykiatrispecialiserad undersköterska? Här nedanför får du en kort beskrivning av utbildningen, men gå gärna in på skelleftea.se/yrkeshogskolan och läs mer.
”Utbildningen är en spetsutbildning på distans som läses på 50% studietakt, under två år. Arbetsområden efter utbildningen ligger
inom geriatrik, äldrepsykiatri, rehabilitering, funktionshinderområdet och
äldreomsorg. Även inom akutmottagningar, medicin och ortopedavdelningar
kommer denna kompetens att efterfrågas.
Utbildningen har tagits fram i nära samarbete med arbetsgivare inom yrkesområdet.”
av Therese | okt 10, 2018 | Okategoriserad
Kerro minulle Lapsuudestasi
Kortleken Kerro minulle lapsuudestasi
Oktober månad fick en härlig start då den finska översättningen av vår kortlek ”Berätta för mig När du var barn” lanserades.
Sverigefinländarnas delegation ser ett stort användningsområde för kortleken Kerro minulle lapsuudestasi. De är en paraplyorganisation för den sverigefinska nationella minoriteten. Inom barnomsorg, äldreomsorg och i familjen blir kortleken ett redskap för kommunikation på hemspråk.
I sin skrivelse om äldreomsorg skriver de om rätten till finskspråkig äldreomsorg och -vård:
”En stor del av de personer som flyttat från Finland på 1960- och 70-talet har gått i pension och många av dem är i behov av äldreomsorg.
I slutet av år 2012 var antalet personer över 65 år med finsk bakgrund 76 000. Av dem var 13 000 över 80 år.
Behovet av finskspråkiga vårdplatser och service ökar snabbt när den finskspråkiga befolkningen åldras.”
Läs hela skriften på deras hemsida.
Vi är så tacksamma över den glädje vi mött hos aktivitetsledare som länge letat efter aktiveringsmaterial som passar i den finskspråkiga äldreomsorgen.
